På ett ögonblick försvann allt

På ett ögonblick försvann allt

På ett ögonblick försvann allt.
Bruset. Trycket. Tankarna.
Spänning i magen. Puls i ådran.
Som när tjock dimma drar in från havet.
När vinden är borta och vågorna vilar.

På ett ögonblick kom likgiltighet tillbaka.
Målade allting grått, sänkte mitt blodtryck.
Lågorna slocknade. Doften gav sig av.
Som om allting blev en rak skiljelinje.
Mellan två världar, som aldrig blandades.

På ett ögonblick förändrades allt. Och inget.
Luft och vatten. Två saker som aldrig blev till ett.
Men ändå ville enas.
Som en kyss på din hud.
Med ryggen mot varandra.

På ett ögonblick tog tanken bort dig.
Och lämnade ett tomrum. En öken.
Jag kände bara efter och tappade andan.
Som om någon klippte av mina vingar.
Och jag landade tungt på marken.

På ett ögonblick slet du ut mitt hjärta.
Och lät det ligga framför mina ögon.
Medan jag fortfarande kunde se.
Att det var äkta.
Kärlek jag kände för dig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: