bokdesign – Edin

This is when I wait for you.
This is when you never see me.
This is when my eyes hide.
Från kommande bok ”Skönhet kommer från utsidan. På insidan finns bara kaos”.

”Darkness eats me up.
Whiteness too.”

Från kommande bok ”Skönhet kommer från utsidan. På insidan finns bara kaos”.

I look the same. But I’m not the same.
I talk the same. But I don’t say the same.
I want the same. But I don’t wish the same.
I try the same. But I don’t feel the same.

Från kommande bok ”Skönhet kommer från utsidan. På insidan finns bara kaos”.

Skönhet kommer från utsidan.
På insidan finns bara kaos.

Omslag till samling av mina tidiga teckningar och texter. Projektet har pågått ett tag, äntligen börjar det få en tryckt form.

Ljepota dolazi izvana.
Unutra je samo kaos.

Omot kolekcije mojih ranih slika i tekstova. Projekat traje već duže vrijeme, ali evo konačno se bliži formi štampanog produkta.

Izložba ”Noćna poezija: Edin Tucalija”
Gallerija Doma kulture (Kršlakova kuća)
10-25 juna
Jajce

– – – –

Utställning ”Nattpoesi: Edin Tucalija”
Kulturhusets galleri
10-25 juni 2017
Jajce, Bosnien och Herzegovina

Jag ser människor irra förbi
i min suddiga periferi.
Det är jultid.
Ett prickigt mönster
nuddar mina sinnen
och skräddaren i mig
passerar lugnt förbi.
Jag känner nästan doften
av det nytryckta pappret,
medan jag betraktar
den döva koncerten
ett stenkast bakom axeln.
Jag sitter och kryddar dagen
med bergamotts frånvaro.
Jag sitter och önskar
att kaffet aldrig tar slut
i den reflekterande, kladdiga kannan.
Jag sitter och önskar mig
ett vaket tillstånd,
en mörkrostad böna
rakt i mitt omlopp.
Jag sitter och önskar mig
den glansiga citronen,
mängdvis placerad
mellan våra sköra öden.
Men snögubben knackar
och tidens linje gör sig påmind,
som om livets kronologi
våldtar mina drömmar.
Kaffekannan är tom
och den glansiga citronen
tappar alltmer av sin glans.
I bakgrunden fortsätter
den döva konserten,
fullständigt oberörd
av betraktarens tillfällighet.

– – – –

Den 6 maj är det kulturkväll i Malmö. Då läser jag Nattpoesi på Andy’s Corner, bokhandel i Malmö, Helmfeltsgatan 5. Kl. 19:00.
Hjärtligt välkomna!

”Nattpoesi” innehåller texter och teckningar om kärlek och längtan. Jag har samlat allt i ett behändigt litet format, lagom stort till ditt sängbord, så att det inte tar plats från ditt glas med vatten eller dina hårklämmor. Det är inte heller en tegelsten som tröttar ut dina handleder. Och du, det är ingen synd att blunda och känna sig förförd.

http://brandbyhand.tictail.com/product/nattpoesi-edin-tucalija

Nattpoesi / Night poetry:

Det var dagen när vi hörde vargen yla.
Vi förstod genast att det var sista åket
på den breda ljusa backen.
Den såg nästan sagolik ut,
som om brudklänningens vågor
fortsatte i all oändlighet,
ända bort där vinden upphörde.

Jag befann mig tre dygn ifrån dig,
med en avklädd känsla djupt i mitt bröst.
Den påminde om den ljusbruna massan
som i det tysta puttrade
på den tunna, smala järnspisen.
Stugans små fönster
förstärkte min ensamhet,
lika fattig
som tiggarens dag i parken.

I en annan del av världen
ekade den bosniska näktergalen
i mitt tomma inre.
Jag tog tre snabba steg
och hoppade rakt ner i djupet.
Infödingarna vågade som bäst
titta ner från den vassa kanten.
För mig gjorde det ingen skillnad,
för jag var redan vän
med krabbor och spättor.
Det var bara den krokiga näsan
som skilde ut sig från resten
och berättade ivrigt
om livets härligheter.
Men när jag översatte allt
hade jag ändå ingenting kvar.

Den dammiga stadsdelen var grå,
till skillnad från den gula bussen
som troget stannade i favoritgropen.
Som vanligt tog jag bakdörren
och smälte obemärkt in.
På den näst sista platsen
utmärkte sig ett bekant leende.
Jag visste inte om jag skulle
skratta eller gråta.
Jag var bara glad,
fast jag hade tårar.
Jag hade nästan glömt.
Hur mycket jag älskade dig.

– – – –

That was the day when we heard the wolf howl.
We understood immediately that it was the last ride
on that broad bright hill.
It almost looked like fairytale,
like waves of a wedding dress
that continued endlessly,
far away where the wind ceased.

I was three days away from you,
with an undressed feeling deep in my chest.
It reminded me of the light brown mass
that quietly simmered
on the thin, narrow iron stove.
Small windows of this cottage
strengthened my loneliness,
as poor as
the beggar’s day in the park.

In another part of the world
the bosnian nightingale echoed
in my empty inner.
I took three quick steps
and jumped straight into the depths.
The natives dared at their best
to look down from the sharp edge.
For me it made no difference,
for I was already a friend
of crabs and plaice.
It was just the crooked nose
that separated out

from the rest of the world,
and excitedly talked about
life’s glories.
But when I translated everything
I still had nothing left.

The dusty town was gray,
unlike the yellow bus
which faithfully stayed in the favorite pit.
As usual, I took the back door
and melted in unnoticed.
On the second last place
a familiar smile stood out.
I didn’t know if I should
laugh or cry.
I was just happy,
though I had tears.
I had almost forgotten.
How much I loved you.

– – – –

Nattpoesi hittar du på:

https://tictail.com/s/brandbyhand/nattpoesi-edin-tucalija