Jag ser alltid bara en sida av dig

I mitt skåp

hänger en gammal rock

som ett årtal

genom hjärtat.

Ibland tar jag den på mig

och mellan raderna

dansar jag med dig

på det självlysande pappret.

Jag stödjer mig mot dig

trots att jag vet

att du bara existerar

i mitt skrivna ord,

trots att jag vet

att jag bara väcker dig

med min pennas tunna spets.

Jag låter mitt avtryck

beröra dig

såsom solen

belyser månen,

jag ser alltid

bara en sida

av dig.