augusti 2017

Varje gång jag går förbi

tänker jag mig

att du bjuder mig på frukost

och säger Sätt dig med mig.

Jag tänker mig att du pratar

om den förlorade ungdomen,

om äpplen som fallit

på den överväxta grönskan,

om ogräset som tränger fram

mellan raderna

av övergiven keramik

med klorsmak.

Och varje gång

ser det ut som

att saker som hänt för

händer senare.

– – – –

Svaki put kad prodjem

zamišljam

da me zoveš na doručak

i kažeš Sjedi sa mnom.

Zamišljam da mi pričaš

o izgubljenoj mladosti,

o jabukama popadalim

po preraslom zelenilu,

o korovu što izbija

izmedju redova napuštene keramike

sa ukusom klora.

I svaki put mi izgleda

da se stvari,

koje su se desile prije,

dešavaju kasnije.

Månad: augusti 2017